fardkost

Söndag igen. För ungefär ett år sedan skrev jag om att söndagarna gjorde världen lite gråare. Att kläderna satt lite sämre, sminket blev aldrig riktigt bra, att allt kändes lite dovare och att fötterna inte riktigt nuddade marken dessa dagar. Jag tar tillbaka allt det där. Söndagarna är dagarna det aningen bränner fullständigt inombords eller man har tusentals vackra tankar i huvudet eller likgiltigheten har passerat en gräns att det går inte att definera vad det är som får en att alltid vilja ligga steget före och hinna föri känslan i magen.

har tappar bort mig men jag vet ju ändå vart jag ska bara inte vilken väg jag ska ta

Satsa högt och vänd dig aldrig om
vänta aldrig på att någon ska hitta dig
Du stalkar mig som om jag vore någon speciell
inte för dig aldrig för dig
för någon annan du inte kan nå