fri
enkelt som svart på vitt, gömmer du taggarna på törnrosbuskarna.
lika naivt som ett flykigt beroende som för stunden tar en med storm, vill jag ta dig förgivet.
Lika blåögd lägga kinden mot din axel
som en fågel som flyger rakt emot fönstret och hoppas, hela vägen fram
känna svag parfym mot fingertopparna
lika självklart som ett barn som springer över vägen, vill jag lägga mitt hjärta i dina händer.
Nu älskling; du kan göra vad du vill med min tilltro och jag faller handlöst.
väntan
Det fungerar inte så. Det fungerar faktiskt inte alls. Jag lämnar min plats och hoppas på att fina saker ska göra underverk istället. Kanske en Marc Jacobs-väska i mintgrönt eller varför inte något man blir mirakelsmal av? En dietist. Jag ska byta ut dig mot en dietist. Eller ett par nya skor. Vi får se hur det blir.
storm
Pelagonier och katter är nog mer min grej. Eller att romantisera valet av tvättmedel. Sitter här och lyssnar på musik jag inte förstår och det känns så rätt i allt som är fel.
Kanske man egentligen bara borde satsa på att hålla sig snygg.
