fardkost -

high on life? Ohyes.

Detta sug av allt i blandning (tvivel, hopp, förvirrning, glädje, frustration, jag vet inte mer vad) i magen gör mig galen. Inte ens ihärdig sysselsättning kan hålla det borta längre. Jag vet inte ens vad det kommer ifrån. Jag vet bara att något som har känts bra börjar kännas sjukt. Det är som om det börjar göra lite hål i mig, skava. Det börjar helt enkelt bli för mycket av det goda.

Jag tror snart att det kommer att sluta skava och ligga perfekt i skålen. Jag hoppas det.

2009-07-20 @ 21:34:18 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Landa

Om allt gör ont
är det då på riktigt?

Om allt känns bra
lever vi då i illusion?

Vi som evígt kommer att propsa med våra låtsatssköldar
De som egentligen finns där men inte går att se.
Bara känna.

Vi som alltid kommer att ligga sömnlösa om nätterna för att formuleringar om livet, exixstes och sockerhjärtan formas i våra huvuden och gör oss galna

Galna och höga av livet
På gott och ont

Faller vi så faller vi rejält
Eller så svävar vi, högt, högt i det blå.

Det finns inga mellanting.
Mellanting att landa på, andas ut i. Vi får andas i farten. Vi har inte tid att stanna. Aldrig aldrig stanna.

En ständig balansgång. Stannar vi, faller vi. Åker vi för fort, med full fart tills vi inte längre kan bära oss själva, krashar vi.

Men vi kommer inte att krasha.
Inte än iallafall.
För jag ska sväva på höghet tills något med sin fulla, illvilliga kraft tvingar mig att stanna.

2009-07-12 @ 23:04:20 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

there is no candylips after all

Jag tycker att det är konstigt att man värderar kärlek som i jag är kär i dig-kärlek högre än vänskapskärlek eller eller kärlek till nära relationer. Den andra beskriva sorten är så mycket lättare att ta in, luftiga och mer sockervadd utan kladd. Man slipper det bitterljuva som kommer med jag är kär i dig-kärlek och får bara det ljuva. Varför kan vi aldrig bara nöja oss med att saker är bra? Det måste tydligen ibland göra himlastormande ont också. Men det är väl så vi vet att vi lever, när vi efter allt det söta känner den bittra eftersmaken som vi som vi tar in med glädje trots att vi avskyr den mer än allt annat.

2009-07-12 @ 22:57:11 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

tvivel

Jag är less på detta ständiga tvivel om existens av känslor
Vad finns och vad är långvarig illusion?
Jag vågar inte hoppa förrän jag vet om det finns en avsatts på andra sidan, det förstår du väl?!
Men du förstår ju inte. Ingen förstår eller har tålamod.
Jag är faktiskt inte värd att vänta på.

2009-07-12 @ 22:55:30 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

like candylips and sugarcheeks

you are like the candy i don't like but can't resist. I meal, it's still candy. But i won't buy it! Just taste it.

2009-07-08 @ 16:03:03 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tragikkomikens lek

Ett vårdslöst slösande av leenden, allt har jag gjort för att få din uppmärksamhet.

Men jag är trött på den nu, och när du frågar om det kommer att hålla föralltid orkar jag inte ens le igen för att göra dig nöjd, för att göra mig nöjd.
Frågan är fylld av tragikkomik och allt jag får fram är ett förvridet ansikte.
Du ser så sorgset, hjälplöst frågande ut, jag tycker synd om dig och stryker min hand över din lena smala kind med de där utstickande kindbenen som jag egentligen tycker så mycket om men just nu bara vill glömma. För de kväver mig sakta, du kväver mig sakta.

Så jag svarar: Nej, det kommer inte att hålla föralltid, faktum är att det är över nu. Ingenting med mig håller föralltid baby. Ett sista ansträngande.

Jag vänder mig om och går utan att se i dina ögon.

2009-07-07 @ 15:53:10 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()