sedan kommer vi aldrig någonsin mer att tvivla

fråga mig då
fråga om min favoritsång
om varför fåglarna på träden får mig att bli tårögd
fråga varför mina händer alltid är så kalla

för jag vill veta allt om dig. Vad hette din farmor som flicka? Vilken är din favoritfärg? Varför envisar du med att ha den där tröjan som är lite för kort? Jag vill veta tusen saker om och om igen och jag vill veta varför du inte frågar mig.

måndag

kaffe på skjortärmen
gnistrande sårbar blick
se inte på mig så där
jag vill gripa tag i dig
få dig att förstå verklighet


söndag 2

Söndagar.


Har ni tänkt på att allt är lite gråare på söndagar? Sminket ger inte ansiktet någon glow. Kläderna sitter lite mindre bekvämt. Lite slöare och man tänker att alla som ger en komplimang är smörare. Men ibland är det ganska skönt att det är lite grått. Man behöver inte kisa för allt ljus, eller spärra upp ögonen för allt man vill se. Ganska skönt med ett mellanting då och då.


allt kommer att tystna.

jag är inte längre tom på ord, jag har saker att säga dig, men tänk om de svider? Svider så hårt att jag aldrig mer vill se dig i ögonen. Jag vet faktiskt inte om jag bryr mig. Jag vill inte ha dig längre. Jag hatar att du äcklar mig, men det är sant. Hur kan leendet som jag en gång tyckte var världens vackraste, se så falsk och hånande ut? Det där håret, långa, blonda håret, som jag i timtal kunde ligga och känna på, på kvällarna, har fått en råttfärgad nyans trots samma gamla blekning? Jag vill förstöra allt som är bra, såra dig för att förstöra mig.

Jag älskar dig inte längre, jag hatar att jag inte älskar dig längre. Le aldrig mot mig igen, hämnas tills du dör för att få mig att inse värdet av mina handlingar. Dags att rasera tillvaro.


Feb. 26, 2010



Jag hatar ditt lismande leende, ditt falska sätt att föra dig. Dina vällagda lockar får mig att känna avsmak och jag äcklas av ditt charmiga sätt att vägra skapa ordning. Tyst! Ingen vill höra dina ord, ingen vill höra om dina fantastiska ungar och ditt stora nyrenoverade hus. Ingen vill höra om din framgång, ingen vill se mer utav dig. Alla ser igenom dig och din arrogans har ingen balans. Men problemet är att alla vill höra av dig, ingen ser att dina miner är konstlade och din arrogans förväxlas med självförtroende. Men jag ser, jag ser och jag hatar dig för att du har allt jag inte har, jag hatar att jag är så jävla avundsjuk.






söndag

Nej, det är inte mitt problem.
Nej jag vill inte prata om det.


RSS 2.0