fardkost

Rufsiga lockar som du hatar, ett ställe som skriker av estetik.
Du passar in med din nonchalanta uppsyn, dina ögon som visar dramatik
dina läppar, kindben.
Du talar vild och brett om världen, vad ska hända sedan?
Jag hör inte ett du en enda gång, du känner inte svedan.
Som en handflata först smekande över min kind
Gårdagens ord gör mig påmind.
För att sedan höja handen och låta slaget ta
Vad var det igen du sa?
jag hatar dina kärleksfulla ord om natten.