fardkost

Är trött och slut efter en vecka med föreställningar. Tänker att jag är lycklig. Att jag faktiskt är så jävla lycklig. Att jag har så himlastormande vackra vänner att jag ibland måste kippa efter andan när jag tänker på vad som skulle hända om jag inte hade dem. Er. Ibland när jag tänker det blir jag helt kall inuti och vill lägga mig ner och aldrig mer vakna. Bara av tanken. Åh detta är så fruktansvärt prententiöst. Men det är sant. Ni är fjärilarna inom mig.