peace

Tänk vad mycket
champagne direkt ur flaskan kan göra
under kvällssol och falska förspeglingar
rasade vi broar vi inte ens visste var byggda
tänkt vad du och jag
hade kunnat göra för världen
Med rosiga kinder och styrka kantstött av arrogans
om vi bara hade tidigare vetat att broarna fanns

Ingenting värt att sörja, bara förlåta och glömma
att sakta men säkert, med tvivel i rösten i början av steget, kunna säga:
Jag drömmer inte längre. Det finns inget för mig kvar att drömma om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0