fardkost

Tänk vad tyst det blir så fort ljusen blåses ut, som om alla våra sinnen sitter ihop. Det är lite som du och jag. Fungerar bara tillsammans men tystnar så fort någon byter håll. Antingen är det en fin tanke eller så är det ändlöst sorligt. Jag väljer att inte tänka på det senare alternativet och ler vackert mot kameran som om all världens lycka låg på mina axlar.