vingklippt

Det går inte sakta men säkert, det går åt helvete om man alltid vägrar inse realismen som kommer instormandes genom dörren utan en förvarning eller ens en chans till bättring. Inget fint inslaget paket, ingen jävla kärlek på förpackning utan en stämpel på naivitet fungerar i tio sekunder sen slår man upp knäet och fjärilarna som hållt en vid liv flyger iväg utan att man har sett ett tecken på den kommande raserad tillvaron för att de där förbannade fjärilarna har skymt sikten för allt som gör ont eller allt man kan kännas vid. Realismen är en sjuk jävla vingklippare som har saknar moral och framförhållning. Helvete.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0